Workshop rörande framtida routeingåtgärder för fartygstrafiken i Kattegat och Skagerak.

Rapport från Per-Ove Westergren

Workshop rörande framtida routeingåtgärder för fartygstrafiken i Kattegat och Skagerak.

Danska och svenska sjöfartsmyndigheterna har tillsammans inbjudit till en workshop i Helsingör för att diskutera olika lösningar på fartygstrafiken i Kattegat och Skagerak. Inbjudna var handelsflottans befäl, färjelinjernas befäl, danska lotsar, fiskeflottans representanter och fritidsfartygens representanter (Svenska Båtunionen och Dansk Sejlunion).

De maritima myndigheterna i Danmark och Sverige har därför funnit att en allmän översyn av rutterna i Kattegat och Skagerak med hänsyn till nuvarande och förväntad framtida trafik bör göras. Detta bland annat p.g.a. användningen av större fartyg och flera oljetransporter in och ut ur Östersjön. Norge har också planer på att införa routeingåtgärder i Skaregak och längs den norska västkusten, vilket kommer att koordineras med de dansk-svenska planerna.

Det nuvarande routeingsystemet är en produkt av minröjningen efter andra världskriget

Med det nuvarande systemet med mittledsbojar har fartygen haft en tendens att ligga mycket nära den fartygstrafik som går åt motsatta hållet. Vidare har fartygen gärna tagit närmsta vägen mellan olika girpunkter, vilket har orsakat incidenter och kollisioner. Den mest kända i nutid är troligen kollisionen utanför Bornholm mellan Fu Shan Hai och Gydinia.

AIS skall finnas på fartyg större än 300 bruttoton. Systemet har som främsta uppgift att förhindra kollisioner mellan fartyg. Det kan också följa fartyg så att t.ex. grundstöttningar, oljeutsläpp och kollisioner kan följas upp i efterhand.

Med hjälp av AIS har det blivit möjligt att följa upp trafiken genom området och att föra statistik över dessa båtars rörelse har följande uppgifter kunnat sammanställas:

Vid Skagens norra ände passerade under 2007 ca. 56.000 fartyg, genom Stora Bält passerade ca 37.000 fartyg och genom Öresund, Drogen, 37.000 fartyg. Genom Flintrännan passerade ca 7.000 fartyg enligt en undersökning från 2005. Oljefartyg går vanligtvis tomma söderut genom Öresund, men måste p.g.a. djupgåendet vid full last ta Stora Bält på vägen ut ur Östersjön.

De möjliga routeingåtgärder, rekommenderade av IMO, som finns att införa är trafiksepareringssystem, försiktighetsområden, rondell, djupvattenruter och rekommenderade ruter.

Avgränsade områden kan antingen markeras med bojar eller som virtuella bojar i AIS-systemet. Bojarna kan läggas in på sjökorten genom positionsangivelser. Dessa kan naturligtvis läggas i ett navigationsprogram och skulle således inte behöva utmärkas med bojar. För fritidsbåtar är det mycket viktigt att områdena är utmärkta med bojar, eftersom att fritidsbåtar vanligtvis inte har ett elektroniskt navigationssystem med möjligheten att se de virtuella bojarna. Utmärkning av områdena är således viktigt för att fritidsbåtar skall vara medvetna om den aktuella TSS:ens utsträckning. Även de danska lotsarna uttryckte vid workshopen en önskan att områdena utmärks med bojar eftersom fartygen troligtvis annars kommer att ta genvägar in och ut ur systemen.

Trafiktätheten under en 3-månaders period under 2007

Fritidsbåtar och trafikseparering.

Enligt Internationell sjövägsregel 10 gäller bland annat:

Fartyg med en längd under 20 meter och segelfartyg får ej hindra den säkra genomfarten för maskindrivet fartyg som följer ett trafikstråk. Dessa fartyg skall helst framföras i kusttrafikzonen. Vid korsning av separeringszonen skall det ske vinkelrät mot trafikstråket.

Detta medför att fritidsbåtar dels kan känna sig trygga utanför trafiksepareringen. Fritidsbåtar kan också bli hindrade av för stora trafiksepareringssystem, då det blir svårare att röra sig mellan olika hamnar i Sverige och Danmark.

Eftersom fritidsbåtar och mindre fartyg inte har AIS har deras rörelser inte kunnat dokumenteras på samma sätt, som den ovan redovisade statistiken. Det är dock troligt att fritidsbåtar rör sig mellan Danmark och Sverige i hela Öresund. I Kattegat rör de sig troligen mellan Danmark och Anholt, d.v.s. både från Jylland och Själland till Anholt och till och från Anholt till den svenska västkusten. Samma rörelsemönster kan nog antas gälla för Läsö. Detta innebär att fritidsbåtar korsar de tänkta trafiksepareringarna på flera ställen. Det positiva med införandet av trafiksepareringen är att fartygsstråken blir smalare och kan därmed snabbare passeras. Samtidigt kommer troligen mängden fartyg i lederna att öka, vilket kommer att kräva noggrann uppsikt från fritidsbåtarnas sida.

Det är t.ex. viktigt att hålet vid Själlands Rev finns utmärkt så att fritidsbåtar inte söker sig upp till fyren för att komma in i Stora Bält. Likaså bör fritidsbåtar ha tillräckliga seglingsvatten innanför en ev. trafiksepareringssystem norr om Skagen. Vid hård västlig vind kommer det troligtvis att uppstå hög och brytande sjö på grunt vatten vid Skagen. Ett trafiksepareringssystem öster om Anholt kan komma att försvåra segling mellan Sverige och Danmark och kan därmed eventuellt komma att minska turismen på Anholt men även på svenska västkusten. Utökning av separeringen i norra Öresund kan komma att försvårar fritidsflottan rörelse mellan Sverige och Danmark

Trafiksepareringssystem bör läggas så att fritidsflottan och fiskeflottan kan ta sig förbi utan att hindra de fartyg, som går i separeringen. De bör således inte vara för stora och med tillräckliga kusttrafikzoner.

Det bör noteras att i Öresund finns ca 5000 permanenta fritidsbåtplaster och ca 220 000 gästnätter år 2005. Detta skulle generera ca 20 000 båtrörelser. Fritidsbåtarna påverkar båda sidorna av Öresund på så sätt att det finns en inte oväsentlig konsumtion kopplad till turistnäringen i båda länderna.

Den danska sidan av Öresund (Navigational safety in the Sound between Denmark and Sweden, 2006)

^{Permanenta gästnätter}

^{Svanemøllen 1079 2063}

^{Rungsted 800 2700}

^{Helsingør 950 10 000}

^{Hellerup/Skovshoved 420 2700}

^{Dragør 750 7500}

^{Helsingborg 280 3500}

^{Copenhagen * - 15 464*}

^{Copenhagen County * - 41 861*}

^{Summa 4279 85788}

^{*Avser juni-augusti}

Den svenska sidan (Gästhamnsguiden SXK AB)

Gästhamnar i Skåne 31 st

Kapacitet 941 gästplatser

Beläggning 2005 47 114 båtar 141 342 gästnätter

Båtturismen vid Sveriges västkust med ca 2,9 miljoner gästnätter genererar en omsättning på omkring 500 miljoner kronor, vilket också innebär en sysselsättning för ca 380 årsarbeten enligt Västsvenska turistråd.

Sammanfattning

Det fortsatta arbetet med införandet av trafiksepareringssystem i Skagerak och Kattegat ligger i händerna på sjöfartsmyndigheterna i Sverige och Danmark. Vår förhoppning är att vi genom våra påpekanden vid wokshopen har belyst vikten av en näringsgren som har stor betydelse för kustnäringen i både Danmark och Sverige nämligen båtturismen.

Kjell Holst